När socialtjänsten misstänker att ett barn far illa, kan de starta en utredning enligt LVU – Lagen om vård av unga. En viktig del i utredningen är samtalet med barnet. Därför är det mycket viktigt att frågorna ställs på rätt sätt.
Vad är en ledande fråga?
En ledande fråga är en fråga som föreslår ett visst svar, till exempel:
-
”Din pappa slog dig, eller hur?”
-
”Var det mamma som kastade saken på dig?”
Dessa frågor kan påverka hur barnet svarar. I stället bör socialtjänsten använda öppna frågor, som:
-
”Kan du berätta vad som hände?”
-
”Hur var det hemma då?”
Vilka problem kan det skapa i ett LVU-ärende?
Om socialtjänsten ställer ledande frågor kan det få allvarliga följder:
1. Barnet kan säga något som inte är sant
Barn vill ofta vara till lags. Om vuxna ställer en fråga som redan innehåller ett påstående, kan barnet känna sig pressat att säga ”ja”, även om det inte stämmer.
2. Det kan bli felaktiga beslut
Socialtjänsten och domstolen kan tro att något har hänt – fast det inte har det. Då finns risk att:
-
Ett barn tas från sin familj i onödan,
-
Eller att fel person misstänks för att ha gjort något.
3. Barnet kan känna sig otryggt
Om barnet märker att vuxna inte lyssnar på riktigt, utan vill höra ett visst svar, kan det bli rädd eller osäker. Det kan också skada barnets förtroende för vuxna.
4. Det påverkar rättssäkerheten
LVU handlar om tvångsvård – ett mycket allvarligt ingrepp. Då måste allt gå rätt till. Ledande frågor gör att hela utredningen riskerar att bli orättvis och osäker.
Exempel från verkligheten
I vissa fall har domstolar kritiserat socialtjänsten för att de använt felaktiga frågor. I några ärenden har det lett till att beslut om LVU upphävts, eftersom samtalen med barnet inte gått rätt till.
Ett exempel kan vara när ett barn först sagt att inget hänt, men efter flera ledande frågor till slut sagt ”ja” – och det blivit grunden för omhändertagandet. Så får det inte gå till.
Vanliga fel i samtal med barn i LVU-utredningar
Här är några vanliga fel som kan förekomma:
-
Att ställa ledande eller pressande frågor
-
Att inte dokumentera samtalet ordentligt
-
Att inte anpassa samtalet efter barnets ålder och mognad
-
Att förhöra barnet flera gånger om samma sak
-
Att inte låta barnet prata fritt med egna ord
-
Att påverka barnet genom kroppsspråk eller tonfall
-
Att inte ge barnet trygghet eller pauser vid behov
Sådana misstag kan göra att barnets berättelse inte blir tillförlitlig och att hela beslutet om LVU ifrågasätts.
Sammanfattning
Ledande frågor i samtal med barn kan ge en fel bild av vad som har hänt. Det finns en risk att barnet säger något som inte är sant, kanske för att göra vuxna nöjda eller för att det känner sig pressat. Om socialtjänsten bygger sin bedömning på felaktiga svar kan det leda till att ett barn omhändertas utan tillräckliga skäl, eller att fel person misstänks för något allvarligt.
Samtal med barn måste därför genomföras på ett tryggt, neutralt och rättvist sätt. Vanliga misstag, som att ställa ledande frågor, inte anpassa samtalet till barnets ålder eller att påverka barnet med tonfall eller kroppsspråk, kan skada både barnet och rättssäkerheten. Att skydda barn är mycket viktigt – men det måste alltid ske på rätt sätt för att undvika fel beslut.